Genderfluid

Jag vet inte vart jag ska börja. För jag förstår inte att det hände. Mitt pronomen och min identitet blev ett billigt skämt att slänga i ansiktet på mig på en fest. Och du använde fel pronomen, med flit, för att andra skulle skratta. Trots att du visste att det skulle göra ont. Och du visste att jag inte kunde reagera fullt ut för vi var ute, med vänner och nya personer. Så nu tänker jag tala om för dig exakt vad du gjorde när du gjorde det du gjorde.

När du sa HON istället för HEN så sa du också till alla som kunde höra att det är okej att felköna mig, det är till och med roligt.

När du sa HON istället för HEN så sa du att du skiter i mig, och på mig, så länge du får vara festens medelpunkt.

När du sa HON istället för HEN så sa du att du inte längre vill vara min trygghet.

När du sa HON istället för HEN så sa du att mitt ömtåligaste ömtåliga inte är något att värna om utan det är bättre att krossa det.

När du sa HON istället för HEN så sa du att du inte tar min identitet på allvar. Att hela jag är ett stort skämt.

När du sa HON istället för HEN så sa du att du inte är min allierade och inte någon jag kan lita på.

Så där har du det. Lite av den skada du gjorde när du valde att göra det du gjorde. Och nu har jag fått skriva det. Och det är mitt sätt att bearbeta så nu mår jag bättre för jag får ordning på mina tankar.

Jag är säker på att jag kommer förlåta dig. Som jag gör med alla mina nära och kära för deras misstag. Det betyder inte att jag säger att det är okej för dig att göra så här. Det betyder bara att jag tror på att ge en chans till, trots att du verkligen inte förtjänar den.